Uddevalla - the place I call home
Nu är man hemma i Uddevalla igen. Förut, när jag bodde i Sthlm och Gbg, så brukade jag skriva hemma i lilla Uddevalla. Tyvärr går ju inte detta längre, Hultsfred är ju faktiskt mindre, mycket mindre. Så nu är jag hemma i STORA Uddevalla. Nä ag ska inte ta i så jag spricker. Hur som helst är det skönt att vara hemma. Hemma där mamma, pappa, jessica, birgitta, hille, ida och många många fler finns. De som jag saknar. Är skönt att vara här oss se att de finns kvar, inte för att jag någonsin tvivlar på det men ändå..
Hur som helst har min tid hemma än så länge kantas av olika typer av läkarbesök och sjukdomar.
Igår var jag hos tandläkaren. AJAJAJ... Hata tandläkaren! Usch. Fast de var väldigt trevliga. I alla fall när de inte var inne i min mun och spolade rent och grävde, ryckte och drog... Men det har blivit lite bättre sen dess i alla fall. Ska tillbaka i morrn.. Hjälp!
Idag har jag varit på vårdcentralen. Hos min underbara läkare Anders. Han är toppen. Han känner mig och är alltid lika snäll och trevlig. Hur som helst så tog han endel prover och konstaterade då att min snabb sänka låg på 102 (den ska ligga under åtta) så han konstaterade helt enkelt att jag har en stark infektion i kroppen och gav mig ytterligare en pencilin kur (jag ätere redan en). Men det är väl bara att knapra på..=)
Nog om mina sjukdomar. Efter läkarbetsöket åkte vi till "gravarna". Det är ett antal gravar som vi varje alla helgona åker och tänder ljus på. Det har varit så sen jag var liten, så det har blivit som en tradition. Det konstiga är att jag inte har träffat hälften av alla de vi tänder ljus för. Men det känns som jag har det eftersom jag har fått dem berättade för mig. Och jag tror att även när jag fått barn, kommer jag ta med dem dit så ofta jag kan för att föra detta vidare... Det är en mysig, viktig och stillsam tradition.
Hur som helst har min tid hemma än så länge kantas av olika typer av läkarbesök och sjukdomar.
Igår var jag hos tandläkaren. AJAJAJ... Hata tandläkaren! Usch. Fast de var väldigt trevliga. I alla fall när de inte var inne i min mun och spolade rent och grävde, ryckte och drog... Men det har blivit lite bättre sen dess i alla fall. Ska tillbaka i morrn.. Hjälp!
Idag har jag varit på vårdcentralen. Hos min underbara läkare Anders. Han är toppen. Han känner mig och är alltid lika snäll och trevlig. Hur som helst så tog han endel prover och konstaterade då att min snabb sänka låg på 102 (den ska ligga under åtta) så han konstaterade helt enkelt att jag har en stark infektion i kroppen och gav mig ytterligare en pencilin kur (jag ätere redan en). Men det är väl bara att knapra på..=)
Nog om mina sjukdomar. Efter läkarbetsöket åkte vi till "gravarna". Det är ett antal gravar som vi varje alla helgona åker och tänder ljus på. Det har varit så sen jag var liten, så det har blivit som en tradition. Det konstiga är att jag inte har träffat hälften av alla de vi tänder ljus för. Men det känns som jag har det eftersom jag har fått dem berättade för mig. Och jag tror att även när jag fått barn, kommer jag ta med dem dit så ofta jag kan för att föra detta vidare... Det är en mysig, viktig och stillsam tradition.
Kommentarer
Trackback
